Hushållens konsumtionsförändringar beträffande livsmedel

åren 1966–2006. Rapporten beskriver de kvalitativa och kvantitativa förändringar som skett i den mängd livsmedel som anskaffats till hemmen från år 1966 till 2006. Konsumtionsmängden av livsmedel har regelbundet undersökts i samband med konsumtionsundersökningen ända till år 1998, efter vilket Statistikcentralen lämnat bort förfrågan om mängder. Efter en paus på åtta år fortsätter vi undersökningstraditionen med hjälp av en ny metod och presenterar i den här rapporten konsumtionsmängderna från år 2006.

Konsumtionsmängderna baserar sig på material från Statistikcentralens konsumtionsundersökning. De konsumtionsmängder som presenteras i rapporten innehåller de mängder av livsmedel som köpts från butiken och själv producerats eller själv insamlats. Däremot så ingår i talen inte måltider utanför hemmet eller mat som beställts eller förts hem. Mängduppgifterna fick man fram genom att dividera de livsmedelsspecifika penningutgifterna från konsumtionsundersökningen med motsvarande enhetspriser.

I uträkningen använde man sig av produktspecifika prisuppgifter från konsumentprisindexet och av uppgifter från kvitton som hushållen sänt in och dessa uppgifter har sparats i Statistikcentralens databas. Livsmedelgruppernas konsumtionsmängder har undersökts för hushållstyp och åldersgrupp. Även regionala och socioekonomiska konsumtionsskillnader har granskats.

Resultaten visar på tydliga förändringar i mängden livsmedel som anskaffats hem från 1966 till 2006. Skillnaderna syns både mellan livsmedelsgrupperna och inom grupperna. Konsumtionen av
mjölk har sjunkit till hälften, det vill säga med ca 100 liter, men har ersatts av en ökning av konsumtion av ost och yoghurt. Av spannmålsprodukterna har konsumtionen av mjöl och flingor minskat
från 57 kilo till 15 kilo. Den har inte ersatts med införskaffning av bröd som förblivit på ca 35 kilo. Konsumtionen av frukt har fördubblats, potatisen har mer än halverats. Konsumtionen av socker har
minskat till en tredjedel men konsumtionen av läskedrycker har tredubblats. Livsmedlen skaffas också i en mer färdigt förbrukbar form än tidigare.

Anskaffningsmängderna av konserver och färdigmat har under granskningsperioden växt från dryga 6 kilo till 29 kilo. Anskaffningen av råvaror växer med åldern för såväl spannmålsprodukter, kött och fisk, grönsaker som för frukt och bär. De penningutgifter som läggs på måltider utanför hemmet minskar med åldern. De yngsta skaffar närmare två gånger mer pasta och fem gånger mera pizza än den äldsta åldergruppen.

Till hushållen i huvudstadsregionens köps mera ost, växthusgrönsaker, frukt, kaffebröd, makaroner, pizza och mineralvatten än till hushåll på andra håll. Mjölk, potatis, länkkorv, vetemjöl, socker och matfetter köps däremot i mindre mängder till hushåll i huvudstadsregionen än till hushåll på andra håll. Till hushåll i östra Finland köps mest rågbröd, karelska piroger och surmjölk. Även anskaffningsmängderna
av bär och färsk fisk är störst i hushållen i östra Finland. Kött från fjäderfä konsumeras mest i södra Finland, villebråd och renkött mest i norra Finland.

PUBLIKATION: Viinisalo M, Nikkilä M, Varjonen J Elintarvikkeiden kulutusmuutokset kotitalouksissa vuosina 1966–2006. Publikationer  7/2008 (på finska).

Tillbaka till rubrikerna