Konsumtions-MIPS – Bedömning av förbrukningen av naturtillgångar

I denna undersökning granskas med hjälp av MIPS-metoden (Material Input Per Service Unit) hur mycket naturtillgångar de finländska hemmens konsumtionsvaror förbrukar. Den använda MIPS-undersökningsmetoden för mätning av ekoeffektivitet utvecklades vid Wuppertalinstitutet i Tyskland i början av 1990-talet. MIPS-metoden beskriver en viss produkts eller tjänsts materialintensitet (MI) under sin livscykel i förhållande till dess nytta, d.v.s. serviceenhet (S). I denna undersökning har man använt ett år som serviceenhet i alla varugrupper för att göra det möjligt att jämföra de olika varugruppernas materialflöden.

Avsikten med undersökningen var att få fram en omfattande uppfattning om hur mycket naturtillgångar som förbrukas i de varor som hushållen köper. Varugrupperna som granskades i arbetet var elektriska och elektroniska apparater, kläder, skodon och hemtextilier, möbler och smycken. Förbrukningen av naturtillgångar beräknades som huvudregel i fyra naturtillgångsklasser: abiotiska eller icke förnybara naturtillgångar, biotiska eller förnybara naturtillgångar, vatten och luft.
I studien har man försökt finna utvägar för hushållen att förbättra varornas ekoeffektivitet. Genom att identifiera viktiga varugrupper för förbrukningen av naturtillgångar kan man få hushållen att fästa uppmärksamhet vid de varugrupper som har de största möjligheterna att öka materialeffektiviteten.

Detta arbete är den första undersökningen av materialströmmarna i hushållsvaror med MIPS-metoden och den kan utnyttjas som utgångspunkt för en mera detaljerad beräkning av konsumtionsvarornas materialflöden.

Tiina Moisio – Satu Lähteenoja – Michael Lettenmeier
Konsumtions-MIPS – Bedömning av förbrukningen av naturtillgångar
Publikationer 6/2008

Tillbaka till rubrikerna