Närmat och ekomat
Syftet med forskningen var att producera generaliserbar information om konsumenternas och beslutsfattarnas inställning till närmat och ekomat och därigenom förbättra de små och medelstora livsmedelsföretagens verksamhetsbetingelser.
Konsumenternas och beslutsfattarnas åsikter om närmat och ekomat - sammandrag
Merja Isoniemi, Johanna Mäkelä, Anne Arvola, Sari Forsman-Hugg, Piritta Lampila, Jaana Paananen, Katariina Roininen
Syftet med forskningen var att producera generaliserbar information om konsumenternas och beslutsfattarnas inställning till närmat och ekomat och därigenom förbättra de små och medelstora livsmedelsföretagens verksamhetsbetingelser. Bakgrunden till forskningen utgörs av diskussionen om livsmedlens säkerhet och kvalitet, metoderna inom livsmedelsproduktionen och de nya möjligheter som när- och ekomaten erbjuder för företagare och konsumenter. Forskningens resultat kan utnyttjas bl.a. i produktutveckling, marknadsföring och livsmedelsproduktionens strategier. Projektet har genomförts av Konsumentforskningscentralen, MTT Ekonomisk forskning och VTT Livsmedelsbioteknik som fungerat i samarbete.
Forskningsmaterialet insamlades med hjälp av tre internetenkäter i november 2004. Konsumentdatat (N = 2 429) ) är ett representativt urval av finländska internetanvändare. Beslutsfattarmaterialet kommer från två enkäter som skickades till alla kommuner i Finland. Den ena var riktad till kommunledningen (N = 144) och den andra till storkökens representanter (N = 212). I enkäterna behandlades bl.a. definiering av närmat, vilka föreställningar och egenskaper som förknippas med när- och ekomat, hur när- och ekomat används och vilka faktorer som inverkar på dess användning samt livsmedelsekonomins framtid.
Forskningens resultat visar att människorna har en mycket positiv inställning till både när- och ekomat, även om begreppet ”närmat” upplevs som oklart. Några av när- och ekomatens egenskaper upplevs vara litet bättre än hos vanlig finsk mat. Närmaten anses ge bättre stöd åt hemtraktens företagare och dess råvaror anses vara lättare att spåra. Å andra sidan är det svårare att känna igen närmaten i butiken. Ekomaten anses vara dyrare än närmaten och dess miljökonsekvenser och renhet anses vara bättre. Användningen av när- och ekomat begränsas av produkternas höga pris och dåliga tillgänglighet. Inom kommunal matservice upplevs tillräckligheten av anslag som ett hinder för användning av ekomat.
Främjandet av användningen av närmat förutsätter emellertid en slagkraftigare profilering i förhållande till annan mat. De saker som konsumenten upplever som viktiga i närmaten är den egna nyttan och nyttan för välfärden och samhället. Också närmatens regionalekonomiska verkningar och det egna områdets livskraft är viktiga både för konsumenterna och för beslutsfattarna.
Forskningen visar att i synnerhet intresset för närmat inte är ett marginalfenomen, utan inhemsk ekomat och lokal närmat kunde väl finna sin plats både i konsumenternas matkorgar och inom kommunal matservice. Uppfattningarna om livsmedelsekonomins framtid visar att samma svarare tror delvis både på ökad globalisering och på ett uppsving inom när- och ekomatkulturen. Det globala och det lokala är alltså inte nödvändigtvis fenomen som utesluter varandra, utan det är möjligt att förena dem. Samexistensen och dialogen mellan det globala och det lokala är möjliga även i Finland.
