Nordiska barns bilder av mat och ätande
tar sin utgångspunkt i den aktuella debatten om barn och mat och de farhågor som fi nns om ungas hälsa kopplat till ohälsosamma matvanor och bristande fysisk aktivitet. Detta är en fråga som diskuteras i de nordiska länderna och som också föranleder politiska åtgärder av olika slag.
Forskningsprojektet är en kvalitativ studie där barns matarenor har kartlagts och diskuterats utifrån barnens egna perspektiv. 59 barn, 10-11 år, från fyra skolklasser i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo
och Göteborg har deltagit i studien. De har utrustats med engångskameror och fotograferat sin matmiljö utifrån temana maten de äter, platser där de äter, hälsosam mat, ohälsosam mat och favoritmat. När bilderna framkallats samlade forskaren grupper av
barn och diskuterade temana.
De fyra länderna har olika lösningar på skollunchen. I Sverige och Finland serveras eleverna varm skollunch, medan eleverna i Danmark och Norge har med sig smörgåsmat i en matpakke hemifrån. Detta får konsekvenser på fl era plan, alltifrån vilken näring barnen får i sig, till i vilken utsträckning de själva har infl ytande på sin skollunch och hur den sociala situationen vid måltiden ter sig.
De fyra skolorna hade delvis olika förutsättningar vad gäller närheten till centrum och hur mycket matbutiker och matställen som fanns i närheten, men gemensamt var att alla barn både i skolan och under sin skolväg mötte ett fl ertal olika, ofta motsägande, matbudskap. Det visade sig vara en god idé att låta barnen delta som medforskare och ta fotografi er av dessa olika matbudskap och de löste sin uppgift på sina individuella sätt. I gruppdiskussionerna fi ck de sedan möjlighet att för varandra och för forskaren fördjupa hur de hade tänkt när de tagit sina fotografi er.
Studien visar att de deltagande barnen hade goda kunskaper om vilken mat som är hälsosam och vilken som är ohälsosam och de hade också förklaringar till varför. Frukt, grönsaker, grovt bröd, fi sk och mjölk är exempel på matvaror som kategoriserades som
hälsosamma och orsaker som anges är att de innehåller fi brer och vitaminer och att man blir stark och frisk av dem. Godis, chips, läsk, pizza och hamburgare fi ck karakterisera den ohälsosamma maten som innehåller för mycket socker och/eller fett och gör att man blir fet och sjuk. Det framgick också att hälsosam och ohälsosam mat konsumeras i olika kontexter. Vardagsmaten i skolan och hemma är hälsosam, medan helg och fest förknippas med ohälsosam mat och söta och feta tilltugg. Det fanns också mat som var mer svårdefi nierad och som kunde anses både nyttig och onyttig, som t.ex. tacos och pasta.
Barnens favoritmat var i många fall de nya maträtter som introducerats i Norden de senaste decennierna: pizza, hamburgare, pasta, tacos och thai-mat. Men även traditionella rätter som biff, fi skpinnar, köttbullar, pannkakor och risgrynsgröt nämndes. Favoritmaten serveras oftast hemma, vilket man kan sluta sig till av att de fl esta bilder på favoritmat är tagna i just hemmiljö.
De fyra skolornas matmiljöer skiljer sig mycket åt, inte bara därför att två av dem har skolmatsalar och barnen i de båda andra äter sin skollunch i klassrummet. Den finska skolan har en nybyggd, ljus och luftig skolmatsal, medan den svenska klassen har sin matsal i ett mindre utrymme i källarplanet, vilket å andra sidan upplevs som mysigt. I den danska skolan fi nns även en skolebod, där eleverna kan köpa ekologisk mat, men oavsett om man äter denna eller maten i den medhavda matpakken, äts den i klassrummet på skolbänken. Uppdelningen mellan skolarbete och måltidssituation blir därför mindre tydlig i den norska och danska skolan. En skolmatsal med många elever kan å andra sidan vara stökig och stressande.
På ingen av skolorna hade barnen tillåtelse att lämna skolan på rasterna, men på vägen till och från skolan passerade de butiker, kiosker och matställen, där de kunde ta del av många olika matbudskap i form av reklam och annan marknadsföring. Inte sällan är det den ohälsosamma födan som lyfts fram i reklamen.
Nordiska barns bilder av mat och ätande. Barbro Johansson (red), Gitte Laub Hansen, Sandra Hillén, Anna Huotilainen, Tine Mark Jensen, Johanna Mäkelä, Gun Roos. CFK-rapport 2006:04.
