Forskning

Forskningsverksamheten är organiserad i tre forskningshelheter som är
-    fungerande marknader i konsumenternas vardag
-    hållbara livsmiljöer samt innovationer
-    välfärdstekniker och -kulturer.

Forskningshelheterna är branschövergripande. De projekt som genomförs inom ramen för dem integreras genom forskningsfinansieringen och forskningsprogrammen till övergripande forskningskonsortier i samarbete med andra nationella och internationella forskningsinstitut och -grupper. Ett viktigt kriterium för inledningen av forskningsprojekt är utomstående forskningsfinansiering genom vilken man eftersträvar att säkra relevanta och effektfulla resultat för intresserade intressentgrupper.

Forskningspersonalstyrkan är 24 personer under verksamhetsåret. Vidare arbetar tre personer vid stödtjänsterna för forskning. Den effektiva arbetstiden för forskningen är uppskattningsvis 20 årsverken. För sakkunnigverksamheten används ytterligare omkring 1,4 årsverken.

För beredningen av forskningsprogrammet och de strategiska riktlinjerna svarar styrelsen och den högsta ledningen assisterade av forskningsdirektören. Forskningsdirektören arbetar också som chef för forskningsgruppernas forskningschefer och för forskningens stödservicepersonal.

Utveckling av forskningen

Forskningsverksamhetens kvalitet och effektivitet förbättras genom omorganiseringen och genom att utveckla interna förfaranden för val av forskningsprojekt och -idéer. Utnyttjandet av stödtjänsterna för forskning ska effektiviseras. Under året förnyas Konsumentundersökningscentralens konsumentpanel. Vidare ska man utreda om det finns behov av en mer omfattande och representativ nationell konsumentpanel.


Forskningens utvecklingsarenor

Utvecklingsarenorna är till sin natur tidsbundna och utifrån dem uppstår eventuellt omfattande samarbetsprojekt såväl inom forskningen som inom utvecklandet och utvärderingen av övrig verksamhet. Utvecklingsarenorna erbjuder användarna av forskningsinformationen och forskarna en gemensam plats för verksamheten. På arenorna ansvarar arenornas ledare, assisterade av forskningsdirektören för det tematiska förnyandet av forskningen.

Under verksamhetsåret pågår Klimatarenan - medborgarnas deltagande i det klimatpolitiska beslutsfattandet (2009–2011, ledd av Mikko Rask och Petteri Repo) för sista året. På arenan förs en diskussion om vilka medel medborgarna har för att påverka det klimatpolitiska beslutsfattandet. Den för samman nationella och internationella forskare och beslutsfattare inom branschen för att diskutera om sina erfarenheter och försöka finna medel med hjälp av vilka medborgarna kan ges en mer framträdande roll när beslut som gäller klimatförändringen fattas. Under året färdigställs en internationell vetenskaplig publikation om medborgardeltagande.

Under året startas en arena som granskar nya former för medborgardeltagande. På arenan svarar man på utmaningen om att utveckla nya verksamhetssätt som grundar sig på hörande av medborgarna och konsumenterna. Effekterna av förändringarna i samhället på konsumentmedborgarna kräver som stöd för beslutsfattandet prognostiserande utvärderingar av effekterna av de olika alternativen för genomförande av besluten som är under beredning och konsekvenserna av dem på människornas liv. Arenans mål och verksamhetssätt preciseras under våren.